SAS EuroBonus ChangeMakers nya logga. Conscious Traveler blir EuroBonus ChangeMakers – så förändras SAS EuroBonus hållbarhetsprogram SAS EuroBonus hållbarhetsprogram Conscious Traveler byter namn. Från och med måndag heter det EuroBonus ChangeMakers – och med namnbytet följer en rad förändringar i hur programmet fungerar. EuroBonusguiden har pratat med Sandra Jakobsson, Program Manager EuroBonus Premium Members, Olivia Wasniewski, Head of EuroBonus, och Isabelle Nordin, Sustainability Project Leader på SAS, för att få svar på vad som händer, varför bagagetaggen försvann och hur framtiden för SAF-köp ser ut. Därför byter programmet namn Det är två skäl bakom namnbytet. Dels kommer ny lagstiftning i höst, bland annat EU:s Green Claims-direktiv, som skärper kraven på hur företag får kommunicera hållbarhetsinitiativ – exempelvis begränsas användningen av färgen grön, och vaga begrepp som ”Conscious” anses otydliga. Dels vill SAS ta tillfället att bygga ett ”program 2.0”. ”Vi jobbar ännu mer med transparens nu. Vi är väldigt tydliga med vilken påverkan vi gör och ärliga med att ChangeMakers enbart är en del av SAS bredare hållbarhetsarbete”, säger Sandra Jakobsson. Det nya namnet ska också spegla en bredare ansats. Programmet handlar inte längre bara om miljö, utan om hela ESG-perspektivet – inklusive social hållbarhet. När SAS byter namn till ChangeMakers lämnar man även uttrycket att medlemmarna tjänar steg och kallar det istället för aktiviteter. Exempelvis ”Donera poäng till välgörenhet”: Varje donation på 5 000 poäng räknas som en ChangeMakers-aktivitet.” I samband med namnbytet får programmet också en egen symbol. Den har sitt ursprung i det som driver både ChangeMakers-programmet och SAS – motorn. Symbolen ska representera förändring och är inspirerad av checkmarks som markerar gemensamma aktiviteter, tillsammans med flygmotorns rotation och vår planets livscykel. Faktaruta: Vad är ESG? ESG står för Environmental, Social and Governance – miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Begreppet används för att beskriva ett företags hållbarhetsarbete bortom det rent finansiella: miljöpåverkan och utsläpp (E), hur företaget påverkar människor och samhälle (S) samt transparens och etik i hur bolaget leds (G). För ChangeMakers innebär det att programmet breddas från enbart miljö till att även omfatta socialt ansvarstagande. Greenwashing-kritiken: ”Vi lägger inte över ansvaret på kunderna” Flygbranschen får ofta kritik för greenwashing, och SAS säger sig ha stor respekt för diskussionen. ”För oss handlar det inte om att måla upp en förskönad bild. Vi är väl medvetna om vår klimatpåverkan och har ett tydligt mål att minska den – det är en av våra fem strategiska pelare. Det är vi som bolag som har den största påverkan och som behöver driva omställningen. ChangeMakers är ett komplement, inte en lösning på egen hand”, säger Isabelle Nordin. Konkret har SAS inför lanseringen tagit bort den aktivitet som fått mest kritik: köp av hållbara produkter i EuroBonus-shoppen (mer om det nedan). Framåt lovar man också hårdare krav på mätbarhet – att aktiviteterna i programmet faktiskt har mätbar påverkan enligt definierade indikatorer, där metod och antaganden redovisas öppet. Bakom kulisserna pågår dessutom ett löpande viktminskningsarbete – varje minskat kilo ombord sänker bränsleförbrukningen och därmed CO2-utsläppen. I de nya flygplanen har SAS bytt till lättare och tunnare mattor samt en ny stolstyp som väger mindre. I cargo har de gamla lastpallarna ersatts med pallar i papp och även spännbanden som håller lasten på plats har bantats på onödig vikt. Till det kommer löpande optimering av hur planen lastas, tankas och flygs. Biofuel-biljetten är borta – ny SAF-checkbox ska ersätta blocken Den klassiska biofuel-biljetten försvann av tekniska skäl: när de nya kabinerna med business class infördes slog systemet i taket för antalet biljettyper. I kombination med låg total efterfrågan valde SAS att ta bort den – trots att användningsgraden bland Diamond-medlemmar var ungefär tio gånger högre än snittet. Snart förändras också sättet att köpa SAF. De gamla blocken om 100 kronor kommer att ersättas av en enkel checkbox i bokningsflödet, där priset beräknas automatiskt. Den nya lösningen ska vara på plats före midsommar. Priset baseras på tre faktorer: En uppskattad timkostnad för att flyga med biobränsle. Totalt antal flygtimmar i bokningen. En procentuell mängd SAF. På kortlinjer motsvarar kostnaden ca 50 % SAF och på långlinjer ca 10 %, beräknat på SAS hela nätverk. SAF:en redovisas enligt massbalansprincipen, vilket innebär att den inte nödvändigtvis används på just den specifika flygningen. Faktaruta: Vad är SAF? SAF står för Sustainable Aviation Fuel – hållbart flygbränsle. Det framställs av andra råvaror än fossil råolja, exempelvis använd matolja, slakteri- och växtavfall eller jord- och skogsbruksrester, och på sikt även av koldioxid och förnybar el. Värt att notera är hur poängen fördelas: De splittas lika mellan samtliga passagerare i bokningen, inte enbart EuroBonus-medlemmarna. Ett exempel: En bokning omfattar fem passagerare, varav tre är EuroBonus-medlemmar och två inte är det. Poängen fördelas jämnt mellan alla fem passagerarna, så varje persons andel blir 20 procent. Eftersom EuroBonus-medlemskap krävs för att tjäna poäng fördelas inte de två icke-medlemmarnas 40 procent ut till någon. Bagagetaggen: ”Krasst får man se det som ett misslyckande – men för att ligga i framkant måste man våga testa” Den elektroniska bagagetaggen försvann den 1 januari, och SAS sticker inte under stol med utfallet. ”Ska man vara helt krass får man väl se det som ett misslyckande, även om produkten i sig var bra. Användandet blev inte vad vi hade önskat – den var inte så attraktiv bland medlemmarna som vi trodde, och den medförde operationella utmaningar”, säger Sandra Jakobsson. Siffrorna talar sitt tydliga språk: ungefär hälften av de medlemmar som blev Conscious Traveler under 2024 och 2025 beställde en tagg – men av dessa var det knappt en tredjedel som faktiskt använde den. Många hade den mest som en kul grej hemma. Problemet var en negativ spiral: låg användning gjorde att personal hos andra operatörer inte kände igen taggen, väskor riskerade att inte komma med, och då vågade ännu färre använda den. Inom SAS egna hubbar fungerade det allt bättre med tiden, men utanför dem var kännedomen för låg. SAS beskriver projektet som ”lite före sin tid” – om några år, när fler processer är automatiserade, kan det bli aktuellt igen. ”Men om man vill ligga
